Joljole
Ɓurɗe Ɓanngude
View AllHooreejo Ghana Nana Akufo-Addo: So Buhaari yahii maa adunaru ndu kala yeewnu ngardiigu makko.
Muhammadu Buhaari timminii happu ngardiigu mum leydi Nigeria, caggal nde o timmini manndaaji makko ɗiɗi duuɓi jeetati. Omo fay tottotude jappeere ndee, cuɓaaɗo keso o…
Ɗe Min Cuɓanii-on
View AllMago/Naɓoka/Cinema
Read MoreRenndo
Ñaawoore hakkunde Usmaan Sonko e Aji Saar: kori ñiiwa jibinaani doomburu?
Hannde, Naasaande 1 Korse 2023, tirbinaal mo Ndakaaru fotnoo liɓde ñaawoore mum he tuuma mo Aji Raabi Saar fawnoo he he mawɗo lannda Pastef, Usmaan…
LIFESTYLE
Kabaruuji Cariiɗi
View AllCoftalɓalli
Dawrugol
Faggudu
Yarga Sih, takkaaɗo etaade warde Usmaan Sonko, seeraani tawo he caɗeele.
Yarga Sih, noototooɗo he innde lannda Pastef to Sakkal, huccondirii e ñaawoowo kabine ɗiɗamo hanki, oon yamirii yo o fawe junngo. O takkaa ko etaade warde hoore, sabu makko werlaade ndeelam mbaawɗam bonnude terɗe aadee. Kanko takkaaɗo o, ko o pawanooɗo junngu kadi he ñaawore…
Welingara: Jibineede Waalde Binngu Leydaagu “ƁAMTAARE FULADU”
Fuladu, jibineede waalde ɓinngu leydaagu (Mouvement de rassemblement Citoyen) inniraande “Ɓamtaare Fuladu” ñalnde Hoore-biir 11/2/23, to gooto he Hotelaaji Welingara. Waalde ndee ene renndini he nder mum, kaadar en, haala-heɗee en, ƴellitooɓe faggud, remooɓe, aynaaɓe e sukaaɓe rewɓe e worɓe. Tawa faandaara maɓɓe ko addude…
Umar Bah, ene summbi ƴamde lefol sarɗiyanke he suɓngooji Sarɗiyankooɓe Farayse 2024.
Umar Bah, Faraysenaajo mo iwdi Senegaalnaajo ene summbi ƴamde lefel sarɗiyanke he suɓngooji Sarɗiyankooɓe Farayse 2024. He kuccondiral makko e jaayndiyankooɓe, o hollirii ene jeyaa e sababuuji gaddanɗimo yiɗde jeeyede he suɓngooji hee ko ngam yiydemo wonnde Faraysenaaɓe wuurɓe caggal leydi Farayse ɓe, ene keɓe…
Suɓngooji Hooreejo leydi Senegaal 2024 mbele Maamuudu Ibraa Kan ko jogorɗo ƴamde lefol?
He winndannde mum yaltunde hanki lowre kumpital dakarleaks, habrii wonnde mawɗo galle emedia invest, Maamuudu Ibraa Kan mo Ɓokijawe, ene fiɓi ƴamde lefol laamu Senegaal he suɓngooji payaaɗi arde he 2024 ɗi. Ɓe kabrii wonnde jaayndiyanke oo ƴettii ngaal pellital ko ɓooyi seeɗe kadi ngila…
Suɓngooji hooraagu leydi Senegaal 2024, Porofesor Mary Teuw Ñaan ɓeydiima he doggol ƴamooɓe lefol.
He yeeso diɗɗal mawngal jaayndiyankooɓe e woɗɓe bismaaɓe, Porofesor Mari Tewo Ñaan, jaagorɗo jaŋde toownde kiiɗɗo o, feeñinii yiɗde mum he jeyeede e yiɗɓe ƴamde lefol laamu Senegaal, tawa ko he innde lannda Dillal Mbayliigu Ngenndi. Hiisiwalyanke o, jamminoriima wonde kandidaa joom mbaawka, panniiɗo, kadi…
Senegaal: Ɓooyataa duɗal gannde mbewu ngal fuɗɗo golle mum.
Senegaal woni ko he gollaade mbele golle duɗal mbewu mum ngal fuɗɗoo. Jaagorɗo toppitiiɗo janŋde toownde o jaɓɓiima sate ummiiɗo to duɗal mbewu ngal jaaɓihaaɗtirde Monpellier, Farayse wonɓe he njillu gollal he nder Senegaal ngu ene duumo fotde yontere. Sate o, he gardagol Porofessoor Laurent…
Maa lewru feeñ hannde he ɗii nokkuuji, tuugnaade e Hammadi Jah.
Caggal nde ɓe koori balɗe noogas e jeenay, ma juulɓe (Muslim en) adunaaru ɓee fof puɗɗo sooynaade hannde cirfel lewru, saanga mutal naange. Peeñgol cirfel lewru nduu ene tinndina daraade lewru Humtoraandu, ɗuum woni timmugol lewru koorka, e dagtaade ñaamde e yarde ñalawma. He nder…
Jalbugol (goodgol)Koode Gadaniiwol ene eyɓinee 250 haa 350 miliyoŋ Caggal Dawaa-Dawi
Koode gadiiɗe jalbude walla woodde njiytetee ko hakkunde duuɓi miliyoŋaaji 250 e 350 caggal Dawaa Dawi (Big Bang), ko ndeen koode gadane petti haa njayni e niɓɓere, so en njiɗi mbiyen ko ngaan saanga woni weetndoogo tageefo walla faru (univers).Ko ɓooyaani, won wiɗto waɗa e…
Iwdi geɗe neesu mahɗe ɓakdi.
Eɗen keewi nan’de protoŋre, notroŋre, elektoŋre walla mittere, ko ɗeen geɗe ngoni tuufeeje kala ko woodi, leydi, ndiyam, leɗɗe, jamɗe, teewu e henndu.Hol to koon ngeɗon limtuɗen dow kon iwi?Ɗuum ko maa nduttoɗen to ɓooyi, njahen haa Dawaa Dawi, fuɗɗoode goodal, fuɗɗoode faru (univers), ɗuum…
Hare ndimaagu e ƴellitgol ganndal he ɗemɗe Afriknaaje, yeru Dr. Pullogaynaako he Hiisiwal.
Caggal defte makko Binndanɗe Hiisankooje (2016) e Gannde Hiisiwe (2019) Dr Muhammadu Faalil Sih yaltinii deftere mum tatiɓere he Hiisiwal (mathématiques). Ñoggannde Silo Hiisiwo, ko noon woni tiitoonde deftere ndee, yowitii ko he hiisa caltiwa e kiɓɓiwa, so en ndeftii he konngol Ceerno Bookara Aamadu…
Follow Us On

Kabaruuji Cakkitiiɗi
“ Banel e Adama”, filma mo Ramatullay Sih ene suɓaa e jogorɗi jeyeede he kawgel Cannes 2023.
Filma (naɓoka) Banel e Aadama mo Ramata Tulay Sih ene jeyaa he 16 filma cuɓaaɗi ngam tawtoreede kawel Koolol 76 Cannes (Kaan) to Frayse, jogorngol waɗɗe tuggude ñalnde 16, haa 27, 5, 2023. Doggol filmaaji…
Ƴellitaagol Aadee e Neɗɗaagu Mum, ko tiitoonde deftere he fannu Fittiyaagal- psychologie- he ɗemngal Pulaar
Kala ɗo neɗɗo lemii e taariindi walla neesu (nature) so o ndaartindiima no moƴƴi walla o luggiɗiniima heen miijitogol makko, ma o yiy heen walla o tawa heen kaawise walla kaawniiɗe. Nde tawnoo huun… Source:…
Ɓe Ceerataa, nde wallifiyanke Demmbel Sal yaltii
Ɓe Ceerataa, ko tiitoonde deftere pentol yaltunde jooni, nde wallifiyanke dowluɗo o, Demmbel Sal fawi kadi he juuɗe tarotooɓe coñce Pulaar. Mo inni hannde coñce Pulaar kala hakkillaaji Fulɓe fof ngadatoo yahde ko he Alasan…
Yero Dooro Jallo perɗo laabi ɓamtaare Pulaar
Yero Dooro Jallo (1947-2006) ko kanum woni ballifiiɗe deftere Pulaar lollunde, nde tiitoonde mum woni : “Ndikkiri Joom Moolo”. Ene wiyee ko kayre woni deftere fento (fiction) adiinde winndeede e ɗemngal pulaar. Ceerno Yero Dooro…